Arvsrätten innebär att det finns lagar och regler som styr arv vid generationsskiften. Olika familjekonstellationer påverkas och ofta behövs ett testamente.
Statistik visar att arvsförrättningar ofta leder till konflikter, särskilt när stora värden eller särkullbarn är inblandade. Eftersom känslor och gamla familjemönster ofta kommer i dagen är det således klokt att ha kunskap om de regler som gäller enligt den svenska arvsrätten. Det gäller särskilt laglotten som garanterar barnen en viss del av arvet även om ett testamente säger annat.
För att undvika missförstånd är det viktigt att sätta sig in i reglerna kring arvsrätt tidigt, inte minst för sambor eller bonusfamiljer, där förväntningarna på arv kan krocka ordentligt med lagens ramar. Om samboende inte har ett testamente riskerar den efterlevande nämligen att stå utan rätt till kvarlåtenskapen.
Att trygga arvsrätten och säkra generationsväxlingen
Genom att förstå hur arvsrätten fungerar blir det lättare att planera framtiden på ett sätt som minskar framtida gräl och frustrationer. Det räcker inte alltid att vara överens om vad som är ”rättvist”, eftersom lagen sätter upp klara gränser för vad som faktiskt är genomförbart vid ett dödsfall. Många tror till exempel felaktigt att ett testamente kan upphäva allt, men barnens rätt till laglott är alltid starkt skyddad, oavsett formuleringarna i ett sådant.
Särskilt när det gäller samboförhållanden och familjer med styvbarn är det av största vikt att undersöka vilka lösningar som kan behövas för att undvika oväntade konsekvenser. Tidig medvetenhet skapar utrymme för dialog och gör att misstag kan undvikas, till exempel genom att komplettera med testamente eller andra juridiska dokument. Det ger trygghet både för den som en dag lämnar efter sig ett arv och för dem som ska ta emot det.